Rss feedTweeter buttonFacebook buttonTechnorati buttonReddit buttonMyspace buttonDelicious buttonLinkedin button

Investeringstips

Företagsobligationer har blivit glödhett!

Under augusti månad var jag utomlands under några veckor och hade bokstavligen ett berg av Dagens Industri att ta hand om på hemmaplan vid hemkomst.
Det var inte förrän då jag verkligen förstod hur glödhet obligationsmarknaden har blivit i Sverige, på gott och ont. Mer specifikt är det företagsobligationer på obligationsmarknaden jag menar, både inom ”investment grade” och ”non investment grade”, det senare även känt som ”junk bonds” eller ”skräpobligationer”.
Att tillgångsslaget rider på en våg förstod jag när var och varannan dags upplaga av tidningen innehöll minst en artikel om det haussade tillgångsslaget, mest kommersiellt uppmärksammat bland småsparare har det förmodligen blivit efter Nordeas lansering av deras ”Räntebevis” där man som småsparare kan placera pengar i enskilda bolag i poster om 10 000kr/st.  Dessa poster är små i förhållande till traditionella placeringar i obligationer som ofta kräver 100 000 – 1 000 000 kr i minimiköp.
Företagsobligationer har funnits i min periferi de senaste två åren men jag har märkbart kunnat se en trend där tillgångsslaget får allt mer utrymme, både inom marknadsföring/media samt av banker och finansinstitut. Men är det då så konstigt ?

Det finns många bidragande orsaker till varför tillgångsslaget gynnats den senaste tiden, här är några:

– Bankerna håller hårdare i plånböckerna vad gäller företagsutlåning i kölvattnet av nya kapitaltäckningskrav och riskvikter på företagsutlåning.
– Tillgångsslaget ger en hög riskjusterad avkastning i förhållande till svenska börsen, speciellt i dessa tider. (Avkastning i förhållande till Std. avv.)
– Lågt ränteklimat tvingar ut investerarna till höger på avkastningskurvan (yield-kurvan) där ”High Yield” tillhör det högra partiet, långt ut på riskskalan.
– Ett makroekonomiskt klimat där stater har problem med statsfinanserna samtidigt som bolagen fortsatt går ”bra” samt uppvisar hög kapitalisering.
– En marknad som tidigare varit få bolag förunnat öppnar/utvecklar sig i raketfart i takt med lavinartad efterfrågan.
– Banker och finansinstitut som redovisar tillväxt i sina obligationsfonder så det knakar, under fortsatt rekommendation av densamma.

Många oroliga signaler kommer dock från spridda håll som gör gällande att marknaden har växt snabbare än regleringen på marknaden för att skydda konsumenten. Detta är ju till trots en marknad som inte riktigt var en del av gemene sparares portfölj tidigare.
Utöver detta finns mycket kapital på marknaden som måste sättas i arbete, att placera i korta räntefonder är lika upphetsande som att gå till tandläkaren.
Det enda man vet med nästintill säkerhet är att tandläkaren avlägsnar plack från munnen men placerar den i plånboken och sakta gröper ett hål i den. Likt detta kan man säga att man med största sannolikhet vet att en kort räntefond eller ett kort räntepapper har svårt att ge en real avkastning, om än inflationstakten endast är 0,7 %. Den andra motpolen är aktiemarknaden med en historisk volatilitet på ca 20 % och avkastning på ca 6-10 % beroende på vilken period som jämförs. Att då kunna placera pengarna i ett tillgångsslag som gynnas av att företagen har bättre hälsa idag, alltså lägre risk för betalningsinställelse, till i princip halva risken (mätt i std. avv) jämfört med 2008 lockar självklart, det är en högre riskjusterad avkastning. Under finanskrisen blev bolagen tagna på sängen, nu har dessa soffpotatisar blivit atleter medan fullt fokus ligger på statsfinansiell nivå, bolagen har sedan länge befunnit sig i beach ’12 form.

Det kan jämföras med att du är en pensionär med rullator som blir omsprungen av en atletisk joggare men där du ändå vinner, eftersom joggaren snubblar lite längre fram. Du får alltså en i många fall aktielik avkastning till nästan halva risken. Avkastningen mår ännu bättre av att placeras inom ett skatteskal såsom ISK/kapitalförsäkring för att få minimal skatteavbränning.

Ett varningens finger skall dock höjas för det faktum att marknadsekonomin har varit framme. Utbud och efterfrågan har gjort att priserna stigit på både räntebevis och traditionella företagsobligationer. Många av dessa handlas över nominellt belopp, vilket gör att vi framgent får tillbaka mindre pengar för pappret än vad vi betalat, det är inte så att vi i slutändan förlorar pengar, men det naggar på yielden, alltså den effektiva avkastningen.

Slutligen vill jag bara påminna om att det kan vara en klok idé att placera sina pengar inom en obligationsfond (Företagsobl. / High Yield) för att på så sätt uppnå en diversifiering. Om bolaget gör en betalningsinställelse, skuldrekonstruktion (default)  så förloras hela kapitalet (kan finnar återvinningsvärde)  medan just det bolaget förmodligen endast varit en liten del av totala exponeringen i en väl diversifierad fond.

Ps. glöm inte bort att det är skillnad på traditionella företagsobligationer och numera så populära räntebevis. När det gäller räntebevis så iklär man sig själv rollen som försäkringsgivare och ställer ut en CDS (credit default swap) vilket innebär att man skyddar den primära långivaren mot underliggande bolags defaultrisk. Så om jag köper räntebevis Stora Enso så ikläder min placering en skyldighet vid default att utbetala hela beloppet till den part som lånat ut pengarna till Stora Enso, i de fall detta inte händer får jag en löpande kupong för den risken, precis som premien på hemförsäkringen. Då man ej kan göra detta själv så har vi även en aktör som paketerar denna produkt, en emittent, om emittenten av värdepappret försätts i konkurs så kan stora delar eller hela det investerade kapitalet förloras, vilket hände i fallet Lehman Brothers. I båda fallen skall man ändå nämna att visst återvinningsvärde kan finnas men placeringen kan förloras till sin helhet.
När det gäller aktier så ligger triggers i framtida förväntningar om vinst som kan delas ut, och inte bara bibehållen utan ökande vinster framgent.
När det gäller obligationer handlar det istället om vad som kan gå fel (jmf. aktier, vad kan gå rätt), till detta bör läggas att de atletiska bolagen har tiden med sig, många bolag har stabila finanser vilket för att företagsobligationer får vara med än ett tag, om än risk för bubbelvarning.

Många företagsobligationsfonder har stigit mer innevarande år än de nominella kuponger som obligationerna uppbär så man bör iallafall sprida på risken att gå in i tillgångsslaget vid fel tillfälle genom ett månadssparande.

Väl mött.
Nicklas.

onsdag, september 12th, 2012 Ekonomi, Investeringstips Inga kommentarer

Investera eller amortera ?

Jag fick en förfrågan av en bekant att beröra ämnet amortera/investera, det är ett spännande område som förtjänar lite fokus.
I dagsläget har vi räntor som är rekordlåga, ingen gång i modern tid har vi haft ett liknande lågränteklimat, iallafall inte de senaste 100 åren.
Det har förekommit exempel på länder vars centralbanker hållit konstlat låga räntenivåer för att finansiera krig, det är inte huvudscenariot idag.

Vad är då bäst? skall man amortera eller investera?
Jag tror att svaret på den frågan är mångfacetterad och har en del att göra med din unika personliga inställning till risk, pengar, trygghet, lån m.m.
Skämtsamt brukar jag se mig som ”Homo Economicus”  vilket är en rationell, strängt kalkylerande och nyttomaximerande individ, jag söker alltid efter det mest rationella för att generera meravkastning.

Är du välvilligt inställd till sparande/investerande och tycker det är intressant tycker jag att man skall investera.
Är du mindre intresserad av att följa med marknaden och har mindre bra koll, eller har en förkärlek till att konsumera överflödet som ej går till räkningar så bör du amortera.
Att amortera är att spara, oavsett vad någon annan hävdar, däremot skall det ses som det mer bundna sparande som det är.
Jag brukar säga att det största hotet mot en framgångsrik, vital och välmående investeringsportfölj är ens likviditet.
Har man ej likviditet, exempelvis pengar på sparkontot för oförutsedda räkningar såsom tandläkaren så måste man sälja av placeringar, detta är dömt att misslyckas!!
Det viktigaste av allt är att först bygga upp en buffert på säg 2-3 månadslöner netto, därutöver bör man investera de överskjutande kapitalet.
Varför säger jag så ? jo för att pengar som står något sånär oförändrat på kontot är pengar som kostar pengar.
Det känns bra i magen att ha tryggheten och se siffran på kontot men den känslan kostar mer än vad den smakar, man håller oftast inte ens näsan ovanför vattenytan utan malen inflationen äter sakta upp köpkraften.

Så, investera eller amortera ?
I dagsläget ligger bolåneräntorna på ca 3,5 % – 4 %, efter skattereduktion ligger dessa således på 2,45 % – 2,8 % vilket är löjligt lågt, det är inte speciellt svårt att uppnå en avkastning som överstiger denna nivå.
Utmaningen är att hitta en investering som ger högre ränta än vad du själv betalar till banken, mellanskillnaden tillfaller dig. Ett vanligt bankkonto skall jämföras med bolånets bruttoränta (den högre) eftersom skattereduktion och kapitalvinstskatt tar ut varandra.
Många aktier på marknaden har en direktavkastning som överstiger 4 %, inte ovanligt att den ligger uppemot 5 %, dock vill jag passa på att avråda/informera om att aktiemarknaden inte heller är mitt huvudtips.
Detta beror på att volatiliteten (rörligheten) på marknaden har varit historiskt hög, den riskjusterade avkastningen är inte optimal.
Du tar alltså en hög risk med pengarna på aktiemarknaden, det finns dock flertalet exempel på räntemarknaden som ger en högre avkastning än bolåneräntan till en moderat risknivå.

Enklast att förklara är att berätta varför jag ej amorterar:

En bostad är förmodligen en unik tillgång i Sverige som kan belånas till 85 % av dess underliggande värde till attraktiva räntenivåer och låg risk.
När jag säger låg risk så menar jag det faktum att alla måste ha någonstans att bo, detta i kombination med en låg nybyggandegrad och urbanisering talar för stigande priser, likväl som att bostäderna åtdetminstone bör utvecklas i takt med inflationen.
Det är helt enkelt en real tillgång, du kan ta på din tillgång, den är inte bara ett finansiellt derivat i en lång excelsnurra med luddig värderingsmodell.
Min bostad är värd cirka 2 miljoner och eget kapital, alltså min insats initialt var 300 tusen, jag amorterar 2000kr/mån symboliskt.
Om marknaden går upp 1 % innebär det 20 000kr på min bostad, på eget kapital (mina pengar) motsvarar det (20 000 / 300 000) 6,66 %, här får man alltså en hävstång på 6,66 gånger pengarna.
Det finns ett överflöd av hävstångsprodukter på den finansiella marknaden, ingen är förmodligen lika trygg som bostadsmarknaden, jag förväntar mig ganska försiktigt 3 % per år på lång sikt,
Det betyder alltså att mina pengar som arbetar i bostaden kan, via belåningens katalysator, växa med (6,66*3) 19,98 % per år förväntat, det är en otroligt bra avkastning givet risken.

Denna katalysatoreffekt(hävstångseffekt) minskar i takt med att lånet amorteras eftersom större andel av pengarna är dina, vilka utvecklas exakt som underliggande marknad, alltså ingen hävstång.
Istället separerar jag amorteringspengarna från min aktieportfölj och placerar dem någonstans där jag känner att avkastningen överstiger bolåneräntan till en acceptabel risknivå.

Låt oss säga att jag har 3 % bolåneränta:

Bostadens värde      2 000 000 kr
Lån                                1 700 000 kr
Ränta                           3 %
Räntekostnad B       51 000 kr /år
Räntekostnad N      35 700 kr / år

Antingen så amorterar jag av lånet och slipper betala 51000kr brutto eller 35700 netto eller så investerar jag dem och rider på spreaden, alltså mellanskillnaden mellan investeringsräntan och bolåneräntan.
Jag har fastnad lite för företagsobligationer som jag anser vara någorlunda ”riskfria”, finns inget som heter riskfritt, inte ens stater har vi fått erfara.
Här kan man t.ex. låna ut pengarna till företag som vänder sig till obligationsmarknaden såsom Volvo, Stora Enso, Stena, WV, Carlsberg mfl. och motta en attraktiv ränta.
Räntan återspeglar såklart risken i bolaget, alltså risken för att bolaget skall gå i konkurs eller göra en betalningsinställelse vilket föranleder total kapitalförlust, du förlorar hela det investerade kapitalet.

Jag anser dock att den risken är liten, men ett tips, du skall inte investera i en tillgång som tingar en risk om skillnaden är marginell mellan bolåneränta och investeringsränta, tar du risk så skall du få ersättning för det, annars är det inte värt det.
Så hursomhelst, i exemplet har jag 3 % bolåneränta, nu har jag investerat pengarna i ett Räntebevis Stora Enso där jag får 6 % ränta, alltså dubbelt så mycket som jag betalar i räntekostnad, dock till högre risk.
Lånet är riskfritt, hur mycket pengar du än förlorar på annat håll så kan du lita på att lånet finns kvar 😉

6 % ränta skulle i detta fall ge mig en årlig intäkt på 102 000kr brutto eller 71 400kr netto, här börjar det kanske bli tydligt hur man kan tjäna pengar, det är dock livsviktigt att ha riskkontroll, jag rekommenderar aldrig detta till kunder inom bankvärlden för det kräver helt enkelt engagemang.
Skulle jag av någon anledning vilja amortera av på bolånet så har jag en placering som lätt kan omsättas till kontanter för att sedan amorteras på bolånet.
Det finns en extra twist på detta också, skatteskal såsom kapitalförsäkring och Investeringssparkonto (ISK) har väldigt attraktiv beskattning i dagsläget givet vårt lågränteklimat.
Här beskattas man med en schablonbeskattning istället för 30 % på inkomst av kapital, jag kan förklara hur dessa fungerar i ett annat inlägg, viktigt att känna till är att schablonskatten baseras på statslåneräntan sista november varje år, förra året var den 1,65 %.
Av statslåneräntan tar man sedan 30 % och detta är den slutliga beskattningen av kapitalet, man skattar på hela behållningen, även ens egna nettopengar man tillskjutit, nu räknar vi om exemplet ovan:

Företagsobligation vanligt konto

1 700 000 * 6 % = 102 000 brutto / 71 400 netto.
Skatt   30 600kr
Bruttoränta   6 %
Nettoränta     4,2 % (efter skatteavbränning)

Företagsobligation skatteskal

1 700 000 * 6 % = 102 000
Skatteunderlag = 1 802 000
Skattesats   1,65 % *0,3 = 0,495 %
1 802 000 * 0,00495 = 8919kr skatt
102 000 – 8919 = 93 081 / 1 700 000 = 5,47 %
Nettoränta  5,47 %
Jämförbar bruttoränta   7,82 %

Skall denna ränta jämföras med vanlig naken kontoränta med vanlig beskattning så jämför man med 7,82 %.

Jag hoppas att detta midnattsinlägg har öppnat ögonen lite för att det gör stor skillnad i vilket klimat man låter sina pengar växa upp 😉
Vet man med sig att man ej skulle investera pengarna om man skulle skippa amorteringen så bör man bibehålla eller kanske höja amorteringen.
Är man däremot nyfiken/intresserad så tycker jag ovan givna scenario är bra mycket mer intressant, det kräver dock aktivitet.

Ps. glöm inte bort att ovan exempel tingar en viss risk om än moderat, skall man göra som jag beskrivit så skall räntenivån också vara förenlig med den risk man tar.

God natt!

Likviditetsrisk….

….just nu hatar jag ordet likviditetsrisk.
Nä lite diplomatisk skall jag vara, jag tar avstånd från bolag med en omsättning som liknar smälthastigheten på en istapp i Sibirien.
Visst är det en kittlande känsla att hitta nästa Google, att få vara med på en resa som får transibiriska järnvägen att se löjlig ut.
Om det nu dock vore så lätt skulle väl alla göra det, eller?

Kan man hitta nästa Google om företaget har en affärsidé som är förståelig? borde inte konkurrensen vara hård i såfall ?
Små bolag har självklart en högre tillväxtpotential än mogna bolag men risken är också mycket högre, till viss del så ska denna förhöjda risk täckas med en högre riskpremie.
Av den anledningen så skall man som investerare kräva en relativt hög avkastning på ett litet bolag, annars finns det ju ingen anledning att investera.
Vi konsumenter och småsparare för den delen är väldigt duktiga på att jämföra priser i handeln och på internet när vi ska köpa saker men det händer något när det kommer till placeringar.
Vi gifter oss gärna med våra aktier, älskar att ha kvar grova förluster i portföljen för att någon gång nå break even, snitta ned sig är lika underbart som snittar & vin, en förlust är ju en bra tillgång för att få ned skatten på K4:an på deklarationen (dock inte vid kapitalförsäkring) etc. etc. jag tror alla investerare har ett ursäktsförråd som är fetare än nationalencyklopedin.
När det gäller försäkringar så skall det vara så billigt som möjligt, innehåll och omfattning, vad är det?
Vem bryr sig, en försäkring är ju bara till för att ha där, inte för att användas, ekonomisk trygghet vad är det?
Kan man försäkra sig mot ekonomiska risker, varför ser inte människor att detta är två sidor av samma mynt, varför är vi så jäkla slarviga och varför har vi inte växt ifrån flockbeteende efter några tusen år på jorden?

Jag har förut sagt och säger det igen, börsen är som en tjej, man kan aldrig riktigt förstå sig på den, som grädde på moset är den en hypokondriker också.

Hursomhelst så har jag en längre tid talat för att avyttra mitt rötägg Insplanet, smart jag är att baissa aktien och sitta kvar med innehavet haha.
Insplanet är en skön lirare på First North som sysslar med försäkringsförmedling, problemet är att omsättningen i aktien liknar en mardröm.
En liten omsättning i en aktie är en skön hamn då det sprudlar av dålig makrostatistik, men det blir såna tvära kast i aktien när det väl handlas.
Det är helt enkelt inte för var sparare att inneha aktier i mindre bolag, jag har länge tänkt flytta över den till en annan portfölj för att försöka snygga till i min portfölj.

Jag har länge argumenterat att jag kan ha kvar innehavet i Insplanet då direktavkastningen vart nästan 8%, idag snuddar den 10-strecket.
De är ena jäkla skyddsmekanismer från min sida för att försöka förneka en dålig affär, var det en dålig affär? JA, de var en skitaffär.
Min direktavkastning var inte på 8% vilket jag både vet och blundar för,  min inköpskostnad är 17,62kr, förvisso har jag ackumulerat fått ca 2500kr i utdelning dock.
17,62 mot en slutkurs på köpsidan idag på 12,20 ger mig en förlust på 30% dock minus den utdelningen jag redan fått.
Det ger mig en direktavkastning på ca 7% baserat på förra utdelningen om 1,25kr/aktie.
Visst, det är en grymt bra direktavkastning, och det är en fast summa per aktie så det spelar ju ingen roll hur mycket aktien dyker, din inköpskurs består såtillvida att du inte snittar ned dig.
Det är alltså min ursäkt att behålla innehavet, men hur mycket skall man tåla, mätt i slagig handel?

Spreaden mellan köp och säljkurs efter stängning är 6,2%, det är inte hälsosamt.
Självklart missade jag att det var rapport idag och aktien handlades ned 11,11%
Det roliga i kråksången är att ex. Avanza beräknar värdet på innehavet efter den köpkurs som ställs i sluthandeln, alltså inte på senaste avslut utan på den kurs som ligger högst på köpsidan i orderboken.
Nä jag tror jag byter till något fint bolag med en stabil utdelning på säg 5%, jag ska inte jaga de sista 2%-enheterna och således utsätta mig för den enorma risk dessa två procentenheter innebär.
Det är helt enkelt inte värt det, jag ska seriöst kolla på Skanska som jag varit sugen på under en längre period.
Genomlysningen är ju iof sämre i småbolag vilket innebär att det finns många guldägg som kanske inte riktigt är upptäckta, tänk er den svarta ankungen så förstår ni, men inte till vilket pris som helst.

torsdag, november 11th, 2010 Aktier, Investeringstips, Privatekonomi Inga kommentarer

Investera i vin!

Jag har suttit och rensat bort lite gamla intressanta tidningsartiklar och hittat en spännande artikel.
På senare tid har jag börjat med en ovana att vara oförmögen att slänga tidsskrifter och dagstidningar (DI) om jag hittar en intressant artikel som jag för stunden inte hinner med att blogga om.

Den här artikeln återfinner man i ”Lidingö Magasin #3 2010” och handlar om att investera i vin.
Johan Magnusson, sveriges enda förordnade vinvärderare, tipsar om vinets andrahandsmarknad som än så länge är befriad från förmögenhetsskatt.

Man kan dock undra om skattmasen vill ta sig en titt i vinkällaren, låter långsökt, men inte omöjligt om det handlar om större belopp, som tur är har vi ju för tillfället ingen förmögenhetsskatt.
Johan anser att förvärva bra viner blivit lika legitimt som att investera i aktier, obligationer och konst.
Man kan väl onekligen säga att denna typ av investering utgör den alternativa fåran i portföljsammansättningen och bör således inte ha någon större korrelation med den allmänna börsutvecklingen.
Känns lite grann som att denna typ av investering är lika exklusiv som att ha guldtackor hemma i kassaskåpet.

Rådet vi får är att köpa erkända kvalitetsviner samt försöka hålla sig till de bästa årgångarna.
Årgångar i ropet just nu är 1945, 1947, 1949, 1953, 1959 och 1961.
Dessa årgångar är fullt mogna smakmässigt men frågan är hur länge de håller sig på smakmässig topp innan de börjar dala.
Johan förklarar att det finns årgångar som ännu inte börjat drickas på allvar såsom årgångarna 1982 och 1986 från Médoc-halvön.
Dessa är enligt honom troligtvis undervärderade och när dessa på allvar börjar drickas så sjunker utbudet och priset stiger.
Ett tips är att köpa dubbel uppsättning för att på så sätt kunna avyttra en del i framtiden men även kunna behålla en del.

Det var en kort inblick i en annorlunda och intressant alternativ investeringsmarknad.

(Är man intresserad så kan man kontakta en etablerad vinhandlare som besitter kunskap om investeringsviner)

onsdag, juli 21st, 2010 Investeringstips Inga kommentarer

MQ börsnoteras!

I december förra året kunde man i finansmedia läsa om långt framskridna planer om en börsnotering av Klädkedjan MQ.
Det finska riskkapitalbolaget Capman som äger MQ har sedan slutet av förra året kommunicerat viljan om att notera bolaget.
Anledningen till förseningen är enligt uppgifter (DI) den turbulenta börsen samt oron i Grekland.

Jag äger aktier i H&M men likväl som det är ett bolag med modemedvetna kollektioner för alla plånböcker så är MQ ett perfekt val för den som eftersträvar högre kvalité till ett överkomligt pris.
Den globala marknaden för MQ är av naturliga förklaringar mer begränsad än H&M men bolaget utgör en viktig roll i sitt segment.

Det är bara att fråga sig själv, vart skulle jag handla om MQ försvann?
I Stockholm är alternativen såklart många men i mindre städer så är MQ ofta det självklara valet för den mer modemedvetna individen med högre krav på kvalité.
En viktig skillnad på MQ och Hennes & Mauritz är ju dock att den sistnämnde har egna märken medan MQ är återförsäljare till ett antal märken.
H&M är så pass stora att de kan pressa priserna ordentligt.

Barriärerna för att ta sig in som återförsäljare av befintliga märken är av naturliga skäl lättare än att göra den resa H&M gjort.
Priserna på de märken som MQ säljer, ex. Lyle & Scott, Fred perry, Zoul, Bläck, Bondelid, Stockhlm, Sunshine, G-star, Peak performance mfl. är ju relativt konsoliderade.
Där har Hennes & Mauritz styrkan att kunna vara lite mer freestyle, de är otroligt kostnadsmedvetna.

Hur som helst ska det bli kul att läsa MQs prospekt inför noteringen och följa deras resa.
Jag har sett fram emot deras notering sedan i julas, jag trodde att de ändrat sig.

Snabbfakta (DI)

│MQ startades 1958 under namnet Detex som samarbete mellan 25 herr och dambutiker.
│VD Lennart Carlsson ledde MQ i över 30 år.
│1979 byter företaget namn till Man-Qvinny och öppnar butiker i hela landet.
│1988 lanserades en gemensam profil under namnet MQ.
│2006 köpte finska Capman in sig som majoritetsägare och ingår i bolaget MQ retail.

Nu måste investerarna lugna nerverna som börsen sansar sig och Capman vågar notera MQ.
Kanske kan man lura in börsen att ta sig en stänkare på Danska Carlsberg eller kanske Mackmyra Whisky på Alternativa Aktiemarknaden.

måndag, juni 7th, 2010 Allmänt, Investeringstips Inga kommentarer

Jobba i grannlandet Norge!

Att jobba i Norge har många fördelar, speciellt i unga år om du vill bygga upp ett kapital.
Det finns olika anledningar till att vi tar steget över gränsen och jobbar, de allra flesta vill jobba hårt och spara pengar för att sedan resa.
Lönerna i Norge är generellt bättre och det finns möjlighet till att arbeta långa pass med väldigt god övertidsersättning.

Innan jag och min tjej bestämde oss för att flytta till Stockholm så var Norge ett hett kort, jag ville helt enkelt genom hårt arbete spara ihop ett investeringskapital.
Nu blev det inte så och såhär i efterhand så ångrar jag mig inte att jag valde stockholm då det också gett utdelning.
Efterfrågan på arbetskraft i Norge är högre än utbudet vilket gör att lönerna stiger, att svenskar sedan är omtyckta av norska arbetsgivare gör inte saken sämre.

En annan viktig faktor är att den norska kronan är värd 22% (26/4) mer än den svenska kronan.
Din lön får du i norska kronor och när du sedan växlar över den till SEK så räknar du alltså på 1,22 SEK per NOK.
Sist men inte minst så har du även en bättre bankränta i Norge, Bank2 exempelvis har inlåning i både Sverige och Norge.
I Sverige ligger inlåningsräntan på 1% medan den i Norge ligger på 1,65% på Bank2.
Det man ska se upp med är ju såklart inflationen, all ränta som överstiger inflationsnivån utgör realräntan och är värdestegringen på ditt kapital.

Att jobba i Norge är ingen dum idé, vill du bli ekonomiskt oberoende så kan det vara en bra idé att i unga år jobba i Norge för att dra ihop ett startkapital.
Investera sedan detta startkapital på livslång sikt så kommer du att kunna åtnjuta utdelningarna efter ett par årtionden.
Lennart ”Aktiestinsen” Israelsson som vi fick träffa på Unga Aktiesparares årskongress i helgen är ett levande exempel på att det går.
Hans portfölj har vart upp i 140 miljoner och det utan att diciplinerat behövt spara pengar varje månad, tid och avkastning är de viktigaste faktorerna.

Sist men inte minst så måste du kunna snåla när du är i Norge eftersom det är otroligt dyrt.
Är du en shopoholic så kan jag tipsa dig om att bosätta dig i en håla med flera mil till närmsta affär.

Tricorona – En högavkastare med risk!

Noterade aktiebolag ger normalt utdelning en gång per år till dess aktieägare.
Utdelningen är i regel en viss procentuell del av föregående års vinst, och storleken bestäms på bolagsstämman.
Hur stor del av vinsten som skall delas ut är olika från bolag till bolag men anges ofta som bolagets ”utdelningspolicy”.

Man mäter ofta utdelningen i termen ”direktavkastning” och anger hur stor utdelningen per aktie är i förhållande till aktiens börskurs.
Det har alltså ingen egentlig betydelse hur mycket pengar du investerat i bolaget i kronor räknat, utan hur många aktier du förvärvat.
Varför jag säger det är eftersom börskursen kan flukturera och således även direktavkastningen, ju lägre börskurs desto högre direktavkastning.

Tricorona är ett exempel på en aktie men en onormalt hög direktavkastning.
Bolaget hade för ett år sedan en börskurs på nästan 11kr, men tack vare oro inför framtiden så har marknaden pressat ned aktien rejält.
Detta beror främst på en rädsla att länder runt om i världen skall reglera sin handel med utsläppsrätter, något som skulle försätta Tricoronas affärsidé i sank.

2009 gjorde Tricorona en vinst på 1,04kr/aktie med en utdelning om 0,70kr/aktie, vilket motsvarar en utdelning om 67,3% av vinsten.
Utdelningen i förhållande till rådande börskurs på 6,55kr/aktie ger en direktavkastning på skyhöga 10,7%.
Tilläggas bör väl att en normal direktavkastning ligger på mellan 2-5% och lägre för tillväxtbolag som gärna använder kapitalet till att expandera istället för att dela ut.

Detta är fortsatt en högriskare men den höga direktavkastningen lockar för den våghalsige.
Inte bara bolagsspecifikt utan även systematisk risk eftersom det känns som att miljösektorn är en underreglerad marknad och många nya regelverk kommer att komma till de närmsta åren.
Kontentan är alltså att Tricorona är en högriskare som väl kan smaka bra för den som gillar lite chili 🙂

måndag, mars 8th, 2010 Ekonomi, Investeringstips 1 kommentar

Insplanet – en kalldusch!

I tisdags kom Insplanets kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2009.
Det vart en riktigt kalldusch trots att jag var så säker på rapporten.

Rapporten var överlag bra men det fanns vissa svaghetstecken gentemot Q4 2008.
Trots detta så levererar Insplanet ett resultat som överpresterade föregående år.
Marknaden tolkade den svaga utvecklingen i Q4 som ett svaghetstecken för marknaden som helhet och slaktade Insplanet på börsen med en nedgång på -26% som max under dagen.
Tyvärr så gick jag in tungt i Insplanet innan rapport och hade vid rapport ett innehav som uppgick till ca
27 000kr, min portfölj sjönk cirka 7000kr totalt under tisdagen.

Nackdelen är den dåliga likviditeten i Insplanets aktie, omsättningen är förhållandevis låg.
Ett bättre köptillfälle än på tisdagens slakt var det länge sedan jag hittade, ett tillväxtbolag som tjänar bra pengar samtidigt som de har en hög utdelning.

Idag, torsdag, har jag återhämtat mig från slakten och aktien har stigit markant.
Tyvärr så köpte jag inte in mig mer i aktien av strategiska skäl, jag kan inte låta mina känslor styra mitt handlande och sätta ett volatilt tillväxtbolag med dålig likviditet som huvudpost i min portfölj, de blir alldeles för riskfyllt.
Så jag släppte en bra affär och kände mig stolt över min riskhantering.

Slutligen kan jag nämna att min portfölj återhämtat sig och stigit med +8000kr sedan i tisdags, vilket faktiskt överstiger tillgångarna jag hade på tisdagen innan katastrofutvecklingen i Insplanet.

Se över dina försäkringar kostnadsfritt på
Insplanet.com

torsdag, februari 18th, 2010 Investeringstips, Min ekonomi 1 kommentar
 

Nicklas Andersson

jag

 
Ålder: 29
Bor: Lidingö

Denna blogg är
en del av Ekonomikunskap
som startades 2009 för att inspirera människor till att tänka på ett nytt sätt angående sin ekonomi.

Bloggen är till för dem som är om möjligt än lite mer intresserade, då de faktiskt med små enkla medel är möjligt att ta kontroll över sin privatekonomiska situation och leva livet på det sätt man vill, inte måste!

Kontakt:


Portföljtillväxt 2015

Goal: 500 000 kr
Complete: 490 172 kr

98%

Widget by Financial Planning.

Kommentarer

  • Anders: Intressant att Swedish Match hade högst utdelning för 2016. Såg att det var en extra utdelning för...
  • Yggdrasil Slots: Tror att Yggdrasil blir det nästa stora spelföretaget på börsen om Cherry AB beslutar sig för att...
  • Robin: Hej! Tänkte ta ut ett lån via Avanza till en ränta på 1.96. Vad är egentligen risken med att köpa SAS...
  • Herr Rummelpengar: Hej, Kan bara instämma med att EFN är riktigt duktiga på det de gör inom livemedia. Lagom långt,...
  • Nicklas | Admin: Hej, Tack för den trevliga återkopplingen 🙂 dessutom kul att du gillar podden, bara att säga till...