Rss feedTweeter buttonFacebook buttonTechnorati buttonReddit buttonMyspace buttonDelicious buttonLinkedin button

Archive for september, 2012

Företagsobligationer har blivit glödhett!

Under augusti månad var jag utomlands under några veckor och hade bokstavligen ett berg av Dagens Industri att ta hand om på hemmaplan vid hemkomst.
Det var inte förrän då jag verkligen förstod hur glödhet obligationsmarknaden har blivit i Sverige, på gott och ont. Mer specifikt är det företagsobligationer på obligationsmarknaden jag menar, både inom ”investment grade” och ”non investment grade”, det senare även känt som ”junk bonds” eller ”skräpobligationer”.
Att tillgångsslaget rider på en våg förstod jag när var och varannan dags upplaga av tidningen innehöll minst en artikel om det haussade tillgångsslaget, mest kommersiellt uppmärksammat bland småsparare har det förmodligen blivit efter Nordeas lansering av deras ”Räntebevis” där man som småsparare kan placera pengar i enskilda bolag i poster om 10 000kr/st.  Dessa poster är små i förhållande till traditionella placeringar i obligationer som ofta kräver 100 000 – 1 000 000 kr i minimiköp.
Företagsobligationer har funnits i min periferi de senaste två åren men jag har märkbart kunnat se en trend där tillgångsslaget får allt mer utrymme, både inom marknadsföring/media samt av banker och finansinstitut. Men är det då så konstigt ?

Det finns många bidragande orsaker till varför tillgångsslaget gynnats den senaste tiden, här är några:

– Bankerna håller hårdare i plånböckerna vad gäller företagsutlåning i kölvattnet av nya kapitaltäckningskrav och riskvikter på företagsutlåning.
– Tillgångsslaget ger en hög riskjusterad avkastning i förhållande till svenska börsen, speciellt i dessa tider. (Avkastning i förhållande till Std. avv.)
– Lågt ränteklimat tvingar ut investerarna till höger på avkastningskurvan (yield-kurvan) där ”High Yield” tillhör det högra partiet, långt ut på riskskalan.
– Ett makroekonomiskt klimat där stater har problem med statsfinanserna samtidigt som bolagen fortsatt går ”bra” samt uppvisar hög kapitalisering.
– En marknad som tidigare varit få bolag förunnat öppnar/utvecklar sig i raketfart i takt med lavinartad efterfrågan.
– Banker och finansinstitut som redovisar tillväxt i sina obligationsfonder så det knakar, under fortsatt rekommendation av densamma.

Många oroliga signaler kommer dock från spridda håll som gör gällande att marknaden har växt snabbare än regleringen på marknaden för att skydda konsumenten. Detta är ju till trots en marknad som inte riktigt var en del av gemene sparares portfölj tidigare.
Utöver detta finns mycket kapital på marknaden som måste sättas i arbete, att placera i korta räntefonder är lika upphetsande som att gå till tandläkaren.
Det enda man vet med nästintill säkerhet är att tandläkaren avlägsnar plack från munnen men placerar den i plånboken och sakta gröper ett hål i den. Likt detta kan man säga att man med största sannolikhet vet att en kort räntefond eller ett kort räntepapper har svårt att ge en real avkastning, om än inflationstakten endast är 0,7 %. Den andra motpolen är aktiemarknaden med en historisk volatilitet på ca 20 % och avkastning på ca 6-10 % beroende på vilken period som jämförs. Att då kunna placera pengarna i ett tillgångsslag som gynnas av att företagen har bättre hälsa idag, alltså lägre risk för betalningsinställelse, till i princip halva risken (mätt i std. avv) jämfört med 2008 lockar självklart, det är en högre riskjusterad avkastning. Under finanskrisen blev bolagen tagna på sängen, nu har dessa soffpotatisar blivit atleter medan fullt fokus ligger på statsfinansiell nivå, bolagen har sedan länge befunnit sig i beach ’12 form.

Det kan jämföras med att du är en pensionär med rullator som blir omsprungen av en atletisk joggare men där du ändå vinner, eftersom joggaren snubblar lite längre fram. Du får alltså en i många fall aktielik avkastning till nästan halva risken. Avkastningen mår ännu bättre av att placeras inom ett skatteskal såsom ISK/kapitalförsäkring för att få minimal skatteavbränning.

Ett varningens finger skall dock höjas för det faktum att marknadsekonomin har varit framme. Utbud och efterfrågan har gjort att priserna stigit på både räntebevis och traditionella företagsobligationer. Många av dessa handlas över nominellt belopp, vilket gör att vi framgent får tillbaka mindre pengar för pappret än vad vi betalat, det är inte så att vi i slutändan förlorar pengar, men det naggar på yielden, alltså den effektiva avkastningen.

Slutligen vill jag bara påminna om att det kan vara en klok idé att placera sina pengar inom en obligationsfond (Företagsobl. / High Yield) för att på så sätt uppnå en diversifiering. Om bolaget gör en betalningsinställelse, skuldrekonstruktion (default)  så förloras hela kapitalet (kan finnar återvinningsvärde)  medan just det bolaget förmodligen endast varit en liten del av totala exponeringen i en väl diversifierad fond.

Ps. glöm inte bort att det är skillnad på traditionella företagsobligationer och numera så populära räntebevis. När det gäller räntebevis så iklär man sig själv rollen som försäkringsgivare och ställer ut en CDS (credit default swap) vilket innebär att man skyddar den primära långivaren mot underliggande bolags defaultrisk. Så om jag köper räntebevis Stora Enso så ikläder min placering en skyldighet vid default att utbetala hela beloppet till den part som lånat ut pengarna till Stora Enso, i de fall detta inte händer får jag en löpande kupong för den risken, precis som premien på hemförsäkringen. Då man ej kan göra detta själv så har vi även en aktör som paketerar denna produkt, en emittent, om emittenten av värdepappret försätts i konkurs så kan stora delar eller hela det investerade kapitalet förloras, vilket hände i fallet Lehman Brothers. I båda fallen skall man ändå nämna att visst återvinningsvärde kan finnas men placeringen kan förloras till sin helhet.
När det gäller aktier så ligger triggers i framtida förväntningar om vinst som kan delas ut, och inte bara bibehållen utan ökande vinster framgent.
När det gäller obligationer handlar det istället om vad som kan gå fel (jmf. aktier, vad kan gå rätt), till detta bör läggas att de atletiska bolagen har tiden med sig, många bolag har stabila finanser vilket för att företagsobligationer får vara med än ett tag, om än risk för bubbelvarning.

Många företagsobligationsfonder har stigit mer innevarande år än de nominella kuponger som obligationerna uppbär så man bör iallafall sprida på risken att gå in i tillgångsslaget vid fel tillfälle genom ett månadssparande.

Väl mött.
Nicklas.

onsdag, september 12th, 2012 Ekonomi, Investeringstips Inga kommentarer
 

Nicklas Andersson

jag

 
Ålder: 29
Bor: Lidingö

Denna blogg är
en del av Ekonomikunskap
som startades 2009 för att inspirera människor till att tänka på ett nytt sätt angående sin ekonomi.

Bloggen är till för dem som är om möjligt än lite mer intresserade, då de faktiskt med små enkla medel är möjligt att ta kontroll över sin privatekonomiska situation och leva livet på det sätt man vill, inte måste!

Kontakt:


Portföljtillväxt 2015

Goal: 500 000 kr
Complete: 490 172 kr

98%

Widget by Financial Planning.

Kommentarer

  • Anders: Intressant att Swedish Match hade högst utdelning för 2016. Såg att det var en extra utdelning för...
  • Yggdrasil Slots: Tror att Yggdrasil blir det nästa stora spelföretaget på börsen om Cherry AB beslutar sig för att...
  • Robin: Hej! Tänkte ta ut ett lån via Avanza till en ränta på 1.96. Vad är egentligen risken med att köpa SAS...
  • Herr Rummelpengar: Hej, Kan bara instämma med att EFN är riktigt duktiga på det de gör inom livemedia. Lagom långt,...
  • Nicklas | Admin: Hej, Tack för den trevliga återkopplingen 🙂 dessutom kul att du gillar podden, bara att säga till...